Gott nytt år önskar vi från en annan del av Tyresö!(Bildtext: -Väser mellan tänderna; le nu för fa-an unge)

Ungefär samtidigt som jag beslöt mig för att bojkotta allt

va festande å alkohol innebar under nyår kom mamma med

den strålande idén att jag å Avalon kunde äta middag med

dom där inne. "Dom" är den öfre klicken bestående av

Morsan, Mackan å Mirre.

Dom skulle fixa förrätt och huvudrätt.

Jag skulle kirra efterrätten, peace of cake enligt mig.

Allt eftersom dagen fortskred hoppade morsan förrätten,

ingredienserna till hennes verk var slut.

I och med att nyår och trerätters är synonymer i min värld,

blev jag djupt besviken och tog därmed även på mig förrätten.

Nu kanske många av  er tänker att det är att ta sig vatten över huvudet.

Men si, där har ni fel! Inte bara utförde jag min uppgift;

jag gjorde det med bravur dessutom!

Förrätten:

Toast på avocado och kräftstjärtar

Efterrätten:

Pannacotta med vit choklad

(dessvärre hann jag inte fota den innan den intogs)

Slå det om du kan, Glenn Forsman! Ha!

Hur jag ska hålla mig uppe till 24 und weiter är för mig ett mysterium.

Jag känner mig ju wild and crazy när klockan passerat 22.16 å

jag fortfarande befinner mig i upprät läge...

Kom på den klockrena idén att man tar sig en klassisk gammal hederlig "nap". Det nappa ungen på direkt. (hö hö hö)

La oss på soffan, gosa in oss i min nya pensionärs-filt å 10 minter senare

sov vi som två små babysar.

Ååå va vi va söta.

- Jag orkar inte blogga idag fan.

- Jo men just det, ja skulle ju skriva om de här.

- Nä ja har ingen lust, fingrarna är förlamade.

- Men jag har ju så mycket jag vill dela med mig av!

- Nej Malin, jag orkar inte.

Om man till och med har beslutsångest inför att skriva ett jävla blogginlägg eller ej, fatta hur jobbigt jag har det när jag ska köpa mat...

HA! Nu trodde ni att det skulle komma

nån form av mattips här nu va?

Då trodde ni feeeel.

Det är jag som legat på grillen, så nu luktar det bränt fläsk här.

Då och då (jävligt ofta om jag ska va ärlig)

känner jag mig blek å fet å allmänt grå.

Jävligt osexig helt enkelt.

Å när en kvinna inte är sexig längre kan hon lika gärna hänga sig.

Men istället för att knapra på ett salladsblad å ställa mig på Orbitreken,

hänger jag på Linda till solariet.

Grillar fläsket lite granna å känner mig genast som en ny människa.

Märkligt beteende...

Men hörni!

Det här med mitt hår har fan stört mig  rejält på sistone.

Allvarligt?

• Är det nåt jag missat att äta?
• Bör jag dra lite i håret?
• Ska jag smörja det med nåt?

Kan inte nån hjälpa mig?

Nej det har jag ju inte!

I år var det lite skralt med paketen,

20 % av familjen är arbetslösa,

70 % var/är magsjuka

och dom resterande 10 har bara allmänt dålig fantasi. 

Eller så får man acceptera att det blir så med åldern:

- Ungen får alla balla julklappar.

Till att börja med, den svarta basen består av en kavalkad

svarta badlakan. Min morsa fick uppenbarligen en snilleblixt

när hon låg med huvudet i spyhinken;

-familjen behöver handdukar!

Så jag fick fyra, Sara två å Micke två.

Eeeh, tack mamma...!

• Högst upp till vänster ligger det en mini-dosett.

I den ska jag ha mina piller så jag inte glömmer att ta dom

varje morgon. Johan tycker tydligen inte att jag blir så rar

utan dom.

• På dosetten ligger Björn Gustavsson. Den DVD-n har jag

redan hunnit titta på två gånger och gråtit x antal tårar.

(av glädje givetvis) Det har jag Micke å Sara att tacka för.

• Till höger om Björn ligger det ett litet kit med Yogi te, Belgisk

choklad och en jättesöt te-sil. Fråga mig inte vad ett Yogi te

är. På mitt språk skulle jag kalla det ett helt okej jul-te.

Tesilen har en diamant längst ut men chokladen är än så länge

orörd. Tackar tackar Ewa.

• Mellan Björn å te-kitet ligger det en liten liten ögonskugga.

Den är från min bror Markus. Han är en extremt rolig grabb den

gossen. Förra julen fick jag å Millan likadana nagellack i någon

halv-suspekt nyans. I år satsade han på ögonskugga, givetvis samma

till båda. En guldbrun nyans, ett säkert kort.

• Under ögonskuggan ligger ett presentkort på H&M från min

älskade lilla morfar. Han tycker att presentshopping är det svåraste

han någonsin ställts inför. (då är han även medlem i mensa) Så sen

mormor försvann har han kört på säkra kort -presentkort.

Missförstå mig rätt morfar, jag är så tacksam så.

• I vänstra hörnet ligger en kortlek från Posten.

Den slängde Sara med dvd-n bara för att hon ville bli av med den.

Så jag tycker inte den räknas.

Utöver den här kavalkaden fick jag  ju då även mina efterlängtade pumps som jag fortfarande inte riktigt fattat ett beslut kring.

Jag tycker ju att dom champagne färgade ser mer prinsessa ut.

Meeen svart matchar till allt. Däremot tycker jag dom svarta ser väldigt smoking/frack ut, det vet jag inte om jag gillar??

Som ni kanske märker nämnde jag ingen kärleksfull gåva från min far.

Han ska nämligen alltid vara värst. Han väntar tills paketöppningen

har dött ut, stämningen lagt sig. DÅ, då drämmer han till!

I år med ett A4 långt rim som satt ända in i hjärtat på alla åhörare.

Han ska nämligen sända oss kids på spa, vi får välja vilket.

Det enda jag kunde höra var fågelkvitter och; helkroppsmassaaaaage

Jag har räknat ut att jag klippte av mig håret i september 2007.

Nu är det december 2008.

Lite snabbt ihopräknat blir det alltså 15 månader.

Enligt träffarna på google växer håret på en normalfrisk människa

som intagit en varierad kost, cirka 1-1,5 centimeter i månaden.

Det skulle innebära att mitt hår skulle ha vuxit 15-22,5 centimeter

sen jag klippte mig.

Ser det ut å vara 20 centimeter längre eller?!

Eeeeh, nej.

September 2007

Snorkort kärringfrilla

27:e december 2008

Frisyren har övergått från tantig till allmänt tråkig.

Lång är den inte iallafall.

Jag KAN inte bestämma mig för vilken färg jag ska ha!

Beige eller Svart?

Jag fick dom bedårande beige i julklapp,

men det var  nån dum jävel som trodde att jag

drog size 41... Sååå dom måste bytas.

Då är frågan om jag ska passa på å byta till svarta??

Rösta till höger!

Nu kommer det tyvärr ett extremt barn-relaterat inlägg

som jag hört inte uppskattas av alla.

Men jag måste få ventilera mig!

Det är nämligen som så att min extremt o-manlige son

gillar att dra runt på vagnar.

För några veckor sedan då jag av någon oklar anledning uppsökte

det lokala Biltema här i krokarna såg jag att dom hade

en paraplyvagn för 50 pickadorer.

Tipsade min morsa om den å sa "köp den, det blir lagom".

Dels för att man då skulle kunna fälla ihop å gömma den när man

känner att det är nog, och dels för att jag skulle kunna sy en

lite porrigare klädsel till den.

Å på så vis säga till undrande gäster att det är

action-dockornas färdmedel.

Men nej nej, morsan ska alltid spåra.

Hon köper den fetaste Duo-modellen hon hittar.

Den har mjuklift, skötväska, ställbar suflett,

ställbart rygg och fotstöd å varukorg.

(Den har mer funktioner än ungens vagn!)

Allt i en extremt motbjudande ful mönsterkavalkad;

Det är rutor, det är blommor, det är nyckelpigor och det är babyblått.

Jag trodde vinterkräksjukan hade gjort en 180 å återvänt...

Men så var det inte, det var bara vagnens blotta

åsyn som fick mig att hulka.

Sitter å knåpar på en eventuell make-over men det

skulle ta mer tid å energi än vad jag besitter...

Jag nämnde ju tidigare att min far är norra Europas

mest svårflörtade människa.

Att försöka impa på honom med en julklapp

är typ som att få Steven Seagal att garva.

Jag gjorde mitt bästa, köpte en asball klockradio i form av

en ek-kub. Ett presentkort på Floating.

Å ett post-it block i rosa hjärtan.

Allt med klockrena rim och en enorm dos kärlek.

Vad får jag?!

- Han har precis öppnat paketet...

- Skådar det länge och väl med sammanbiten min...

- För att slutligen dra lite på vänster smilband å såga det totalt.

Nu har ni fått närvara på en presentöppning med Anders Broberg, det här var allt att se. Det kommer inget jubel eller nån glädjetår.

Det där är all tacksamhet ni får.

God Jävla Jul på er

Del 2 består av Kungsgran sortering F á 169 kronor.

Färgkoden är blått och silver.

Observera  den extraordinära julgransbelysningen i isande blå LED.

Här måste göras ett tillägg.

Jag gjorde en riktig utsvävning i år,

satsade på det "moderna" och ångrar det bittert.

Inte bara det faktumet att granen i sig är ful,

pyntet blev helt fel.

Ballt? -visst. Julkänsla? -hell no.

Del 1 består av Kungsgran sortering B á 299 kronor.

Färgkoden är rött och guld.

Jag har snappat upp en del av julkänslan i form av

behovet att ge tillbaka till samhället.

Bland annat insisterade jag på att köpa julgran av

Tyresö FF för 480 spänn när exakt samma gran kosta

169 på Bauhas.

Jag "rundar upp" hos alla som frågar.

Även hos pizzabagarn som samlar så att sonen ska få ett Playstation 4...

Jag har nu även köpt en julkrans av Saras lillebror Emil.

En sketen torkad grankrans med några ynka röda bär sporadiskt

utplacerade. - Ingen succé med andra ord.

För den pröjsade jag 130 spänn.

Han påstod att det skulle gå till "bandylaget".

- Men det har man ju hört förut...

Jag känner mig jävligt blåst iallafall.

Hittade den här några dar senare.

Den lär ju typ ha kostat hälften av vad min sneekkrans gjorde...

...vad länge sen det var jag uppdaterade er här i min blogg!

Vi har varit så jävla magsjuka. Fy i helvete asså.

Jag hatar att spy. Hatar. 

Det är min största fobi alla kategorier.

- no questions about it.

Vi är fortfarande inte riktigt på banan.

Men nu går det att tygla med illamående-piller och muggpapper.

 (thank god)

Ungen matvägrar fortfarande oxå. Jävligt jobbigt i och med att han

är lika sur som sin mor när han inte ätit på länge... hm...

Men jag är iallafall tillbaka på banan så nu jävlar ska det bloggas!

Håll i er.

Så.

98 % av julklapparna är inköpta och camoflerade.

Nu återstår bara rimmet. - den svettigaste delen.

Jag förstår inte varför jag hela tiden har sån enorm

prestationsångest kring val av klapp, inslagning av klapp och rimning av klapp. När det endå ba rivs upp och fluktas på i all hast för att sedan kastas åt sidan till förmån av andra ej ännu öppnade julklappar.

Min största ångest är pappa.

Han är nog jordens vidrigaste människa att köpa julklapp till:

Det är alltid minst en synpunkt på inslagningspappret/inslagningen.

Rimmet är värdelöst. Alltid värdelöst.

Slutligen själva gåvan; alltid en axelryckning å ett "jaha"

Nu är jag iallafall rätt tillfreds med inslagningarna

Å eftersom alla pengar är lagda på julklappar får ungen nöja sig med sallad å vatten till lunch.

Inte sådär jättenöjd, nej.